Lediga månaden startar... nu!

Hej Kristofer!

I somras tog jag ledigt två månader för att kunna skriva färdigt min bok (som nu för övrigt går att förhandsboka). Jag föreställde mig en sommar av långa, lata dagar, promenader längs vattenbryn, att stanna till för att då och då, innesluten i solreflexer från vattenytan, formulera en mening som fick mig att mysa åt min egen briljans.

Istället är det enda jag minns av sommaren hur det såg ut på insidan av mitt kontor, känslan när huden på baksidan av benen klistrade fast mot skinnet i fåtöljen och frustrationen över de meningar som inte satt som de skulle.

Bilden ovan föreställer mina anteckningar från de dagarna och får representera mitt sinnestillstånd då. Ni vet när de slår in dörren hos seriemördaren i ”Seven” och hittar hans dagbok? Ungefär så.

Och från och med i morgon ska jag vara ledig i en månad framöver. Jag har ingen bok att skriva, inga jobb, inget att göra. Jag har fortfarande ingen aning hur jag ska kunna ro i land att inte göra någonting på en hel månad. Upplevelseångesten då vågar jag inte ens tänka på.

Och om ni googlar ”i-landsproblem” så hoppas jag att det här inlägget hamnar på första träffsidan.

/K