Det där med humorkollektivet gick ju bra. En hel del tips strömmade in, allt från att jag borde ”Göra en Ana-Gina” (jag vet inte vad en Ana-Gina är, men det låter snuskigt) till att ”lära känna chefens sekreterare” (som lät rätt LA-anpassat men sa en del om vikten av kontaktnät).
Men viktigast: vi har grundskissat en manusidé och kan börja dra upp linjer och dra in folk i projektet.
Annars har min dag varit en räcka måsten: byta talgboll till fåglarna på balkongen, panta tomglas, tömma pappersåtervinningen, tvätta, sortera och signera vartenda kvitto jag samlat på mig under året, reflektera över det väldigt metaforiska i det sistnämnda.
Så för att kröna den här dagen på ett lite ljusare sätt vill jag bara bjuda nedanstående bild. Det oerhört suggestiva i den här bilden, det otroligt icke-subtila.
Nästan så man skulle utlysa en sådan där ”Vad säger de?”-tävling. Men någonstans – även i den här bloggens lågkulturella sankmarker – måste man väl dra gränsen. Notera dock vänligen luftfellation närmast i bild.
/K
Luftfellatio? Hon har ju precis gjort mål i korpen.
SvaraRadera