tisdag 16 november 2010

Denna dagen, ett liv

Hej Kristofer!

Det där med humorkollektivet gick ju bra. En hel del tips strömmade in, allt från att jag borde ”Göra en Ana-Gina” (jag vet inte vad en Ana-Gina är, men det låter snuskigt) till att ”lära känna chefens sekreterare” (som lät rätt LA-anpassat men sa en del om vikten av kontaktnät).

Men viktigast: vi har grundskissat en manusidé och kan börja dra upp linjer och dra in folk i projektet.

Annars har min dag varit en räcka måsten: byta talgboll till fåglarna på balkongen, panta tomglas, tömma pappersåtervinningen, tvätta, sortera och signera vartenda kvitto jag samlat på mig under året, reflektera över det väldigt metaforiska i det sistnämnda.

Så för att kröna den här dagen på ett lite ljusare sätt vill jag bara bjuda nedanstående bild. Det oerhört suggestiva i den här bilden, det otroligt icke-subtila.

Nästan så man skulle utlysa en sådan där ”Vad säger de?”-tävling. Men någonstans – även i den här bloggens lågkulturella sankmarker – måste man väl dra gränsen. Notera dock vänligen luftfellation närmast i bild.


/K

1 kommentar:

  1. Luftfellatio? Hon har ju precis gjort mål i korpen.

    SvaraRadera