Det finns inget inlägg som inte kan bildsättas med clipart

Hej Kristofer!

Att jag varit frånvarande är för att jag är något omtumlad av att ta del av era stora känslor. Jag är en människa som begagnar mig av små uttryck, så att säga, så att ta mig igenom era skildringar – läs dem själv i kommentarfältet till inlägget nedan, stormande är inte ens en början på beskrivningen – har varit intensivt: människor som dör, som blir skjutna, som får barn. Ja, och så personen som fick en lapdance då.

Jag känner lika delar förståelse som lite smutsig i huden av att vara en fluktare av någons existentiella dilemma. Framförallt framstod mitt eget känslominne som ganska futtigt i jämförelse.

Det om det.

Igår lämnade jag in bokmanuset till förlaget för sättning och korrekturläsning, så nu är det bara att luta sig tillbaka och se vilken känsla som hinner ifatt mig först: lättnad eller panik.

Fortsättning följer.

/K