Personliga möten

Hej Kristofer!

Det finns en stor fara med att intervjua personer man avskyr, nämligen att man så lätt byter uppfattning om dem. Som den gamla klyschan att hat bygger på okunskap, precis så – när man väl konfronterar sina fördomar så faller de så lätt isär.

Vilket leder mig till Peter Stormare. Igår träffade jag honom i hans svit på Plaza på Birger Jarlsgatan, ett rum som var så belägrat av hans starka rakvatten att doften fortfarande satt kvar i min hud sju timmar senare.

Efter det teaterpompösa framträdandet i ”Stjärnorna på slottet” och de plågsamma sketcherna i Melodifestivalen så föll han långt, långt bortom min intressesfär.

Men så blev det som det blev när vi träffades: en väldigt trevlig timma. Han tog fram sin rosaklädda iPhone och visade bilder på hans skägg när det var som yvigast. Sedan reciterad han under högtidliga former en dikt om bältdjur som han skrev när han var 15, som jag bisarrt nog memorerade.

Och någonstans på den vägen, bland lumpenanekdoter och samtal om aristokratmustascher, så töade min känslokyla och jag tvingades omvärdera tankarna om Peter Stormare. Som sagt, personliga möten är farliga grejer.

Intervjun publiceras i samband med releasen av Jägarna 2, jag håller er postade.

/K